Måste man bli omtyckt av alla människor?
Om man ständigt mår dåligt för att man jämför sig med andra, är avundsjuk, känner brist när man tittar på andras lycka eller liknande så ligger problemet hos en själv och INTE hos andra människor. Man speglar sig i andra och det som lockar fram sådana känslor är sånt man själv behöver jobba på. Så istället för att skylla alla sina problem på hela världen kan man faktiskt ta tag i dom och jobba på sig själv.
Men ja, det är ju jättejobbigt för då måste man helt plötsligt ta ansvar och sluta lägga problemet utanför sig själv. :)
Men det går att vända detta, man har alltid ett val. Man kan titta på andra människor och inspireras istället för att må dåligt. Det kommer inte att gå på en dag men man måste börja någonstans. Eller så kan man fortsätta sitta med sin offerkofta, tycka synd om sig själv och gnälla över livets orättvisor. Till er som upplever att människor ständigt stör sig på er så vill jag bara säga att det inte är värt att lägga energi på att bry sig. Börja istället omge er med människor som kan acceptera er för vilka ni är och som kan glädjas för er skull istället för att projicera sina egna brister på er.
Vilket mår man bäst av i längden tror ni?