alltomrelationer.blogg.se

[email protected]

När det inte är rätt

Publicerad 2014-10-10 10:03:00 i Allmänt, Dumpad,

Vi hade tänk samma tanke men han var först med att yttra orden. 
''Jag tror inte att vi borde göra det här längre...''
 
Min magkänsla hade sagt detta till mig hela veckan så jag var förberedd. Jag trodde inte ens att han skulle komma till mig som vi bestämt, jag satt och väntade på ett sms där det stod att han inte ville mer. Men han kom. 
Jag sa inte så mycket först mer än att jag inte heller visste vad jag ville, men innerst inne kände jag att det inte var rätt. Jag hade tvekat redan från start. Inte för att det var fel på honom på något sätt, han gjorde allt rätt. Tror ingen varit så ärlig och fin mot mig som han var någonsin. Men känslorna hängde inte med, jag blev inte kär. Inte han heller. 
 
Jag var inte mottaglig när han tog tag i mig på klubben den kvällen. Trodde att om jag började träffa någon ny så skulle jag glömma det gamla som fortfarande gjorde ont i mig. Självklart var det inte riktigt så enkelt... Saker började komma ikapp. Bara en kort tid innan den kvällen hade jag varit upp över öronen förälskad i någon annan. Det är fortfarande det märkligaste som hänt mig eftersom jag aldrig blivit det i någon så fort tidigare. Men det är en annan historia. 
 
Efter att vi pratat om det en stund höll han om mig i sängen länge. Pussade på mig och kramade mig hårt. Han visste att han skulle låta något bra gå, jag visste också. Efter att vi legat så en stund började jag gråta vilket jag lovat mig själv att inte göra. Inte för att vi inte skulle ses mer men för allt annat. För gamla sår som inte läkt, för att jag inte kunde släppa in någon som faktiskt var bra för mig, för att jag kände mig ensam...
 
Men man kan inte hålla kvar bara för att inte känna sig ensam. Det var rätt beslut och jag visste att jag behövde vara själv nu. Han också. Saker måste bearbetas innan man kan gå vidare och försöka igen. Det kommer alltid ifatt en förr eller senare.
 
När jag äntligen slutat gråta var det dags för honom att gå. Samtidigt som det kändes sorgligt kände jag en lättnad. Han stängde dörren och jag rökte tre cigaretter på rad vid fönstret.
 
Tänkte att det började bli för kallt ute för att vara ensam.
 
 
 
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Hej! Mitt namn är Emelie och jag pluggar mitt andra år av tre till relationsterapeut. Den här bloggen kommer därför att handla om relationer, både hur du skapar och vårdar dem samt mina egna erfarenheter. Jag är diplomerad coach med kognitiv inriktning så bloggen kommer även att användas till att hjälpa er som har frågor kring relationer eller behöver hjälp och stöd.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela