POSITIVT TÄNKANDE
Utbildningen jag går är på distans och varje gång jag är där känner jag ett stort lugn inombords som inte riktigt går att förklara. Jag känner inte bara ett lugn jag känner att jag kan klara av precis vad som helst och att ingenting är omöjligt. Så vill jag känna varje dag.
När jag kom tillbaka förra veckan hade jag all denna positiva energi med mig hem och det gav resultat med en gång. När jag gick till jobbet sålde jag för hela min veckobudget på en dag och innan dess hade jag haft en ganska lång svacka på två veckor där det inte gått bra alls...
Det enda jag gjorde annorlunda var att tänka och känna positivt. Jag tror på tankens kraft och hur vi hela tiden skapar vår verklighet med hjälp av den. Jag var skeptisk till en början men efter alla resultat jag fick genom att applicera detta blev jag helt övertygad!
Innan hade jag svårt för människor som tyckte synd om sig sjävla och såg sig som offer för allting som hände dem, det gjorde mig irriterad. Nu tycker jag det sorgliga är att det till stor del beror på att de inte vet bättre. De är kanske inte upplysta om hur mycket de faktiskt kan påverka själva och därför tror de inte på det. De tror inte på sig själva och sin egen förmåga för att de inte förstår vilken kraft som bor inom var och en av oss.
Och det är inte det lättaste, jag vet. Jag kämpar varannan vecka med att t.ex. tro på att jag är en grym säljare så att jag kan hålla mitt resultat uppe. För varannan vecka tvekar jag. Men det går att påminna sig själv och vända allting till något positivt. Även när det kommer till det mest negativa går det att välja en tanke som känns liiite bättre.
Saker som ligger i det förflutna brukar vara något som ger människor ångest och som är svåra att släppa. Om man som jag är en ältande person med separationsångest och annat trevligt kan detta kännas som en utmaning. Då brukar jag tänka att hur sårad jag än blivit tidigare eller hur jobbigt något än har varit så är det över nu. Jag kan inte sudda ut och jag kan inte gå tillbaka och göra om. Det fina är dock att det som betyder något är vad jag gör från nu och framåt. Allt annat är irrelevant. Jag kanske har blivit lämnad, jag kanske har haft en taskig barndom med en förälder som aldrig fanns där, jag kanske har misslyckats i det förflutna med något jag verkligen ville göra men det enda som spelar någon roll är hur jag väljer att tänka, känna och handla från och med nu.
Om man aktivt väljer den tanken som ger minst stress har man tagit ett steg i rätt riktning.
