alltomrelationer.blogg.se

Jag vill skriva några rader om det här med att tilfredsställa andra människor. Det är viktigt för människan att känna samhörighet och därför är det lätt hänt att vi anpassar oss efter andra för att bli omtyckta. 

Jobbigast blir det när vi gör saker som sticker i ögonen på andra. Hen som tränar mycket och visar upp det blir anklagad för smalhets. Hen är då en dålig förebild och får folk att må dåligt med sina bilder för att ''De flesta ser ju inte ut så''.

Plötsligt hålls den personen ansvarig för andra människors dåliga självkänsla.

Att tjäna mycket pengar, ta plats, våga ta för sig i livet eller ha ett fördelaktigt yttre är också saker som lockar fram svartsjuka och bitterhet hos folk. Man stör sig helt enkelt på dessa människor som lyckas med eller har saker som inte vi själva har. 

 

Det är dock inte rimligt att hela världen ska anpassa sig efter det som råkar vara känsligt hos en själv. Man kommer aldrig att kunna tillfredsställa alla och oavsett vad eller hur man gör så kommer det finnas folk som inte håller med. Ska man hålla tillbaka sig själv för att det inte ska sticka i ögonen på andra människor så kommer man reduceras till en grå tyst mus i ett hörn som aldrig tar plats eller gör sig hörd. 

Om man ständigt mår dåligt för att man jämför sig med andra, är avundsjuk, känner brist när man tittar på andras lycka eller liknande så ligger problemet hos en själv och INTE hos andra människor. Man speglar sig i andra och det som lockar fram sådana känslor är sånt man själv behöver jobba på. Så istället för att skylla alla sina problem på hela världen kan man faktiskt ta tag i dom och jobba på sig själv.
Men ja, det är ju jättejobbigt för då måste man helt plötsligt ta ansvar och sluta lägga problemet utanför sig själv. :)

Men det går att vända detta, man har alltid ett val. Man kan titta på andra människor och inspireras istället för att må dåligt. Det kommer inte att gå på en dag men man måste börja någonstans. Eller så kan man fortsätta sitta med sin offerkofta, tycka synd om sig själv och gnälla över livets orättvisor. Till er som upplever att människor ständigt stör sig på er så vill jag bara säga att det inte är värt att lägga energi på att bry sig. Börja istället omge er med människor som kan acceptera er för vilka ni är och som kan glädjas för er skull istället för att projicera sina egna brister på er.

Vilket mår man bäst av i längden tror ni?